Jakten på avkastning fortsätter 2017

Stefan Rocklind är chef för den svenska ränteförvaltningen på Danske Invest och förvaltare av fonden Sverige Kort Ränta. Här ger han sin syn på utvecklingen 2016 och vad vi kan räkna med kan hända på den svenska penningmarknaden 2017. 

1. Hur har utvecklingen på den svenska penningmarknaden varit under 2016?
”Det beror väldigt mycket på vad man har handlat. Statsskuldväxlar, som är det säkraste alternativet som finns på marknaden, har gett omkring minus 5 punkter i månader, vilket alltså summerar till minus 0,7 procent i avkastning för helåret 2016. För att få någon form av avkastning i det extrema ränteläge vi befinner oss i är man tvungen att ta risk, antingen i form av ränterisk eller i form av kreditrisk. Vi valde det senare och har genom att investera i företagsobligationer kunnat generera en avkastning på ca 0,5 procent under 2016. Det innebär 1,2 procent överavkastning jämfört med statsskuldväxlar och i det här extrema läget som vi befinner oss i tycker vi det är helt ok, speciellt med tanke på att denna fond högst troligt är kundens säkraste byggsten i sina placeringar.”

2. Hur har starten på 2017 varit och vad tror du om resten av året?
”Början av 2017 har varit ganska lugn då vi såg en avvaktande känsla inför att Donald Trump skulle tillträda som president. Växlarna har fortsatt att generera svagt negativ avkastning, medan vi har lyckats skrapa ihop några räntepunkters avkastning. Resten av året är såklart svårt att sia om, normalt brukar det dröja innan en ny president blivit varm i kläderna. Denna gång har det dock blivit väldigt annorlunda och redan från dag ett har det levererats det ena kontroversiella uttalandet efter det andra. Exakt hur stor del som sedan kommer att implementeras i praktiken återstår att se, dock har det redan fått en negativ effekt vad gäller den generella riskaptiten. Vi kommer troligen även att få se ett stort fokus på centralbankernas framtida agerande.”

3. Vilka händelser eller faktorer tror du innebär störst potential 2017?
”Vi har sett ett klart uppställ i längre räntor på senare tid, bland annat drivet av förväntningar på expansiva finanspolitiska satsningar från den nya amerikanska administrationen. Men vi tror att den penningpolitik vi har idag i Sverige och Europa kommer att bestå under överskådlig tid. Detta gör att jakten på avkastning kommer fortsätta och att en fond som kombinerar låg ränterisk med kreditrisk kommer vara ett attraktivt alternativ även 2017.”

4. Vilka bedömer du som de största och viktigaste riskerna?
”Vi har nu centralbanker som går i otakt. Amerikanska centralbanken, Fed har påbörjat sin höjningscykel medan ECB har en bit kvar innan det kan bli tal om en mer restriktiv penningpolitik. Det gäller även för Riksbanken eftersom den mer eller mindre följer ECB med automatik. Här och nu är det inprisat att Riksbanken skall påbörja sin normalisering av styrräntan sent 2017 och att vi kommer upp till nollränta i början av 2019. I USA ser ekonomin sundare ut, och även om det rullar på bra i Sverige så har vi en ränta som i Europa. För vår del så hoppas och tror vi på en normalisering, men vårt grundscenario är att det kommer ta lite längre snarare än lite kortare tid innan vi ser starten på normaliseringen.

En annan riskfaktor att notera är de framväxande politiska spänningarna vi ser både säkerhetsmässigt och handelsmässigt, inte minst med Trump som president - säkerhetsmässigt finns det frågor om Ryssland och relationen till USA, och handelsmässigt ser vi en förhöjd risk för tullar och handelskrig.”

5. Vad har överraskat dig mest på korträntemarknaden 2016?
”Det var när ECB i första kvartalet annonserade en utökning av sitt obligationsköpsprogram till att även omfatta företagsobligationer. Vi förstod att det skulle bli en stark effekt, men det blev en oväntat stark spridningseffekt även till Sverige. Det här blev det totalt dominerande temat resten av de nio månaderna 2016, och det gjorde att räntemarknaden kunde hantera externa chocker som Brexitvalet och Trumps valvinst i stort sett som ickehändelser.”